Har du jodbrist?
Människor som lider brist på jod är ett fenomen över hela världen. Omkring en tredjedel av jordens befolkning lever i områden med brist på jod, men man uppskattar att hela 70 % av jordens befolkning är i någon grad påverkad av denna brist.
Jod är ett icke metalliskt grundämne, som tillhör gruppen av halogener. Andra halogener är brom, fluor, klor och astat. Jod är en helt nödvändig komponent i sköldkörtelns hormoner, vilka reglerar ämnesomsättningen i kroppen. För låga nivåer av jod i kroppen kan leda till många problem. Struma är ett, hypotyreos ett annat. Det sistnämnda är ett tillstånd, präglat av energibrist ihop med en rad andra ofta mycket besvärande symtom. Vid struma förstoras sköldkörteln som ett tecken på jodbrist. Det kan kanske liknas vid att nätet för att fånga upp jod ur blodbanan förstoras med avsikt att öka fångsten.
Jod behövs inte bara för att bilda sköldkörtelhormoner, utan det är också nödvändigt för att andra hormoner skall kunna bildas. Trots att jod finns i samtliga av kroppens trillioner celler så har dess inverkan i andra än hormonsammanhang inte uppmärksammats särskilt mycket, men jod är icke desto mindre en viktig del av immunförsvaret eftersom det besitter potenta antibakteriella, antiparasitära, antivirala och anticancerogena egenskaper. Det betyder att jodbrist kan öka risken för bröst- eller prostatacancer t.ex. Jod är också mycket viktigt för uppväxande barn, men givetvis också för gravida kvinnor. Brister kan störa utvecklingen påtagligt. ADHD anses kunna bero på jodbrist t.ex.
Förr i tiden, innan man fått för sig att jod är giftigt, behandlade man många åkommor med jod. Albert Szent-Györgyi nobelpristagare i medicin berättar att när han studerade hade de en ramsa: "If ye don't know where, what and why; prescribe ye then K and I" (KI = kalium-jodid). Organiskt bundet jod kan vara giftigt, men det är inte den typen av jod vi berör i detta sammanhang.
Förutom en koncentration till körtelorganen finns rikligt av jod i salivkörtlarna, i ryggmärgsvätskan, i hjärnan, i magslemhinnan, i choroidplexus, i bröstvävnaden, i äggstockarna och i ögats ciliarkropp (strålkropp). I hjärnan är jod koncentrerat till substantia nigra (svarta kärnan), som är förknippad med Parkinsons sjukdom. (Choroidplexus är ansvarigt för produktion av ryggmärgsvätskan).
Vi återknyter till hypotyreos, som omnämndes tidigare. Det är ju ett tillstånd som ofta behandlas med "hormonpiller". Ett vanlig sådant är Levaxin. Om man har en underfunktion i sköldkörteln och samtidigt brist på jod, förvärras situationen av hormonpillren, eftersom de ökar kroppens behov av jod, varvid vävnadernas tillgång på jod minskar. Jodtillskott är alltså ännu viktigare om man intar sköldkörtelhormoner. Vid hypotyreos är kroppen i ett läge av hypometabolism, dvs. alla kroppsliga funktioner har slagit av något på takten och som följd av detta får man kalla extremiteter, torr hud, trötthet, hjärndimma, viktuppgång etc.
När sköldkörtelhormoner ges ökas de metabola aktiviteterna, nämnda tillstånd reverserar och efterfrågan på jod ökar. Det kan inte nog understrykas, har man brist på jod vid sköldkörtelbehandling, är risken stor att inget händer, eller att situationen rent av förvärras. Vid behandling av autoimmun sköldkörtelsjukdom eller hypotyreos bör man sålunda först kontrollera jodstatus. Det kan göras genom urinprov i samband med test av T3 och T4 i dygnsurin eller genom en provokationstest, som också handlar om 24-timmarsurin. Vid låga värden kan intag av 5 - 50 mg/dag av Lugols lösning eller motsvarande bli påkallat.
Kvinnobröst och sköldkörteln har avancerade system för att absorbera och lagra jod. När det råder brist på jod, blir både brösten och sköldkörteln större, för att kompensera för denna brist. I båda fallen induceras hyperplasi, vilket kan vara ett förstadium till cancer. Det vore därför klokt av alla kvinnor att de kontrollerar sina jodnivåer. Ytterligare ett argument kan vara att jodlösningar med jod och jodid, ändrar genuttryck till det bättre i östrogenkänsliga bröstceller. Det finns f ö beskrivningar i medicinsk litteratur ända från 1896 om att man behandlade bröstcancer med jod. Vid fibrocystik bröstsjukdom utvecklas cystor som kan vara ömma att ta på. Bröst kan också bli kroniskt inflammerade och förhårdnade. Jod har visat sig extremt effektivt vid behandling av denna sjukdom.
Selen är ett spårämne som likt jod är nödvändigt för hälsan. Adekvata selenmängder är nödvändiga för att reglera sköldkörtelfunktion och jodmetabolismen. Selen behövs också för att maximera aktiviteten av glutationsperoxidas, som behövs för att avgifta pesticider, brom, kvicksilver, och klor. Selenbrist är heller icke sällsynt hos många med problem med tarmen.
Brom som kom på tal ovan är liksom jod en halogen. Alla halogener konkurrerar med varandra när det gäller absorption och bindning till cellerna. Brom kan därför störa jodanvändningen i sköldkörteln eller var helst annars i kroppen där jod finns koncentrerat. Beroende av detta kallas brom för en goitrogen, dvs. det befrämjar struma. Goitrogener är ämnen som finns i bland annat bönor, kål, soja, hirs, jordnötter och dessa ämnen hindrar upptaget av jod, vilket kan leda till struma (goiter på engelska och goitrogener betyder ämnen som kan utlösa struma). Brom f ö är giftigt och det har inga goda terapeutiska egenskaper. De medicinska följderna av att "byta ut" jod mot brom är till exempel ökningen av hypotyreos inkluderande Hashimotos. Lägg också på minnet att fluor kan liksom brom, störa jodmetabolismen i kroppen och därmed förvärra eller bana väg för tillstånd av hypotyreos.
För att komma till användning underlättar det om jod är löst i vatten. En fransk doktor, Jean Lugol upptäckte 1829 att om man använde en reducerad form av jod, nämligen jodid ökade lösligheten. För att lyckas med detta måste jod reduceras till jodid och det sker med hjälp av oxidation. Lugols lösning som denne Lugol skapade innehåller 10 % av kaliumjodid och 5 % av jod. Den jod som är tillsatt bordssalt utgörs av kaliumjodid. Vävnader i kroppen kan ha varierande "behov" av jod respektive jodid. Därför finns både jod och jodid i Lugols lösning. I sammanhanget förtjänar det att nämnas att det finns läkare kombinerar hormonbehandling av hypotyreos med just Lugols lösning.
Alla celler, som allt annat här i livet har en livscykel. När en cell dör ersätts den med en ny. Idealet är sålunda att cellerna undergår en programmerad död eller apoptosis. Utan apoptosis, kommer celler att dela sig i all oändlighet och översvämma kroppen. Cancerceller är exempel på celler som inte undergår apoptosis, vilket är ett mysterium. Ett potent anticancermedel befrämjar apoptosis, utan att förgifta andra celler. Jod är ett sådant ämne. Man vet att jodifierade fetter som delta-iodolactone har visat sig reglera och befrämja apoptosis. Nämnda jodfett uppstår vid s.k. organifikation av jod. Den påfordrar ett intag av jod som vida överskrider RDI med till och med hundra gånger. Faktum är att RDI för jod inte duger för att ge sköldkörteln vad den normalt behöver heller, eftersom exponering mot halogener som brom, fluor och klorderivat ökat med tiden. Dessa ämnen orsakar brist på jod och kan dessutom förgifta de enzymer som är behjälpliga vid att organifiera jod. (RDI motsvarar av myndigheten rekommenderat dagligt intag).
De största jodkällorna i maten är jodberikat salt, fisk och skaldjur. Måttliga källor är mejeriprodukter och ägg. Även alger är en god jodkälla. Vi kommer senare beröra rekommenderade intag av jod, men vi kan redan nu lugnt antyda att RDI är på tok för lite och de mängder man får via kosten är troligen inte tillräckliga för optimal hälsa. Kosthållning som kan förvärra jodbrist är ringa intag av fisk och "grönt" från havet, för lite användning av jodberikat salt, intag av bröd och pasta som innehåller brom och slutligen vara vegan eller vegetarian.
Tillstånd där jod kan förbättra situationen är exempelvis ADD/ADHD, ateroskleros, bröstsjukdomar, överskott av slem, trötthet, struma, hemorrojder, huvudvärk migrän, högt blodtryck, infektioner, ärrbildningar, leversjukdomar, nefros (njursjukdom), sjukdomar i äggstockarna, stenar i spottkörtelgången, Peyronies sjukdom, sjukdomar i prostata, sköldkörtelsjukdomar och vaginala infektioner
Rekommenderat dagligt intag (RDI) av Livsmedelsverket är för barn är 40-120 µg samt för män och kvinnor 150 µg (gravida/ammande 175/200 µg). µg betyder mikrogram. Ett milligram (mg) är tusen mikrogram. 150 µg motsvarar 0,15 mg. Läkare som Mark Starr och David Brownstein talar om intag på mellan 6 mg - 50 mg, som lämpliga stöddoser. De är alltså mellan 40 till 300 gånger större än vad myndigheten rekommenderar. En vanlig normal dagsdos som t.ex. dr Mark Starr rekommenderar är 15 mg av Lugols lösning per dag, eller hundra gånger mer än RDI. RDI anses av sakkunniga kunna hålla struma stången, men inte mer än så.
Kilde: http://www.scandlab.com/jod.html
(Lenken fungerer ikke. Les her hvorfor.)
