Kronobiologiska rytmer, hypertoni och risken för hjärtkärlsjukdom under tidiga morgontimmar.
"Människans anatomi, fysiologi och mentala funktioner har alla varit utsatta för långa tider av evolutionär selektion för att gagna överlevnad och reproduktion.
"Detta har bl.a. fått till följd att cirkadiska (biologiska) rytmer kommit att spela en roll för en rad funktioner, mest märkbart vad gäller sömn/vakenhet i förhållande till ljus och mörker. Sömnens betydelse för restitution och återhämtning av biologiska system har först under senare tid kommit att mera i detalj studeras.
En rad andra funktioner varierar på ett påtagligt sätt över tid, t.ex. hemodynamiska mönster anpassade till aktivitet eller vila i horisontellt läger (blodtryck, puls), hormonella mönster (menstruationscykel, fertilitet, kortisolnivåer), metabolism (varierande insulinkänslighet, nattlig hepatisk glukosproduktion för att förhindra hypoglykemier) etc.
Biologiska rytmer över årstid avspeglas t.ex. i ett land som vårt i form av viktfluktuationer under året liksom förekomst av högre nivåer på blodfetter vintertid än sommartid(2). Flest barn föds på våren i mars-april, vilket i ett kallt land haft evolutionär betydelse eftersom barnets förutsättningar att överleva varit högst vid en födelse i början av den matrika, varma sommarperioden(2).
De biologiska rytmernas betydelse för människans kroppsfunktioner har först under senare tid kunnat klarläggas i större detalj, bl.a. av pionjärforskare som Franz Halberg (3). På cellulär nivå har man kunnat identifiera strukturer och gener som reglerar cykliska variationer i bildning av reglerpeptider m.m. (4)."
Les mer: Mediahuset.se
