Kronofarmakologi (på engelska chronopharmacology) är ett relativt nytt forskningsfält som studerar sambanden mellan biologiska dygnsrytmer eller cirkadianska rytmer, sjukdom och terapieffekter.
Inom kronofarmakologi/kronoterapi utgår man, till skillnad från skolmedicinen och vid traditionell läkemedelsterapi, från att människan i fysiologisk och biokemisk mening inte är lika över tiden.
Vi är exempelvis fysiskt och mentalt som aktivast under dagen, därför att adrenalinnivåerna och matsmältningsprocessen har en topp då. Även sjukdomsutbrott och symptomkänningar har påvisbara och välkända dygnsvariationer. Hos patienter med ledgångsreumatism är värken och stelheten i lederna svårast på morgonen. Hjärt- och hjärninfarkter är vanligast på morgonen medan hjärnblödningar oftast inträffar på kvällen.
Denna typ av förutsägbara dygnsvariationer beträffande symptomkänningar och livshotande tillstånd kan, liksom påvisbara cirkadianska rytmer för biverkningar, utnyttjas för att öka effektiviteten och/eller minska biverkningarna av olika terapier genom att fastställa vid vilken tidpunkt på dygnet behandlingen i dessa avseenden har optimal effekt.
Kronofarmakologin har fått ett visst genomslag i läkemedelsindustrin de senaste åren. 1995 lanserade det amerikanska bolaget Searle, i dag en del av Pharmacia, Covera HS mot högt blodtryck och kärlkramp med fördröjd frisättningen av den aktiva substansen. Tabletten tas på kvällen men den optimala effekten nås vid uppvaknandet då blodtrycket naturligt rusar i höjden. I dag finns ett mindre antal läkemedel med ”tidsinställda” drugdelivery system på marknaden.
LäkemedelsVarlden. Oberoende om läkemedel.
